Upp o ner, ner o upp…

Snacka om omväxlande dag. Vaknade idag och kände mig väldigt pigg. Cyklade som ett spjut till jobb. Efter en stund där började jag känna mig trött, så trött att jag tillsist fick gå och ta en kopp kaffe (Ahrens dricker bara kaffe när han är sjukt trött eller på ett fik). Kom tillbaka till det normala igen och fick undan en del. På vägen till föreläsningen börjar jag känna att min koffeinkick börjar försvinna och jag blir istället ännu tröttare än innan. Efter en macka i pausen blir jag normalpigg igen. På vägen hem från föreläsningen börjar jag känna mig lite irriterad i luftvägarna och typ 30 min senare lider jag av förkylningströtthet. En vända ner på Netto för att köpa glass gjorde mig bara ännu tröttare. Jäkla udda att det kan svänga så mkt på så kort tid. Men men… Bara att vila sig frisk och glo på serier så att jag kan bli frisk så snabbt som möjligt. =)

ps. Kan någon förklara skillnaden mellan wordpress.com och wordpress.org för mig?

/På återseende

Big Nokia

http://sydsvenskan.se/ekonomi/article409983/Nokia-hotade-lamna-Finland.html

Uttrycket att särskilja privatliv och jobb får en ännu högre mening…

/På återseende

USA slopar munkavle-regel mot aborter

Att det ens förekom en sådan lag…
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22584&a=1417532&lid=puff_1417601&lpos=rubrik

/På återseende

Senaste nytt från Ahrensland

Senaste nytt från Ahrensland:

“Easter Egg: Zombie Attack!

The Issue

The dead are rising from their graves to feast on the flesh of the living! Currently, only Wabbit City has been affected. An immediate quarantine has been placed on the city, but with time running out for the survivors an emergency meeting has been called to decide what to do.

The Debate

1. “You have to destroy the city!” gasps Charles Longfellow, one of the few who escaped before the quarantine. “It’s hell in there! If those things manage to escape then the whole country, nay the whole WORLD is doomed! We must send our biggest bombs into those streets and wipe them out!”
2. “No, there are people in there who need our help,” says Roxanne Clinton, armed with a Winchester rifle. “We can’t leave them to the mercy of the undead hordes. I say before we blow anything up we call in the army and anyone else willing to help, go in, track down any survivors we can find, and get them out. It’s dangerous, but it’s got to be done.”
3. “I think we should study these creatures,” muses Professor Zeke Wall, expert in biological warfare. “Zombiism? Reanimated dead tissue? Fascinating! This is a golden opportunity for our nation… why, we could unleash these on our enemies! Everyone would shake in terror of our undead army!”
4. “Wow, these unholy terrors are really scary,” notes Anne-Marie Wong, selling sausages in buns to bystanders. “They would make a great honeypot. I mean, how often do you see the living dead?! We could really turn a profit if we turn this place into a first-class thrill ride for visiting tourists. Want mustard?”
5. “I think we’re forgetting that these ‘zombies’ are people just like you and me!” objects Abraham Hamilton, head of the newly-formed Undead Protection Alliance. “They deserve the respect that any deceased person should, if not more! Leave them alone, and let them have the city. It will be a victory for oppressed minorities everywhere!”
6. “Braaains… braaains…?” asks ardent anti-quarantine activist Anne-Marie Jefferson. “Braaains… braaains… braaains!”"

/På återseende

Ibland blir ensamheten och tomheten bara så överväldigande…

/På återseende

Lagsport och ekonomi – same same, but different?

Har ni tänkt på hur likt ekonomiska system kan liknas med en lagsport, t.ex. ishockey och innebandy? Säg att statens reglering av marknaden är spelreglerna, ett lag är ett företag och att marknaden är serien som lagen spelar i. Konkurrensen mellan lagen blir då som mest märkbar vid en match.

Utan spelregler skulle en match mellan två lag riskera att bli väldigt grym. Tänk ishockey om det hade varit tillåtet att slå ner målvakten eller cross-checka någon bakifrån. Utrymmet för etik och moral i jakten på en vinst är minimal. På samma sätt behöver företag i en kapitalistisk värld inte ta hänsyn till etiska dilemman eller miljön. Om inte kunderna efterfrågar det. En publik kan också bli trött av att se spelare ligga blodiga på planen. Med svikande publiksiffror kommer tillsist ett lag att behöva se om sitt spel för att få pengar till hyra av hall, löner, etc. Så här behöver det dock inte bli, för våldet kan bli en del av spelet, som i t.ex. rugby, australiensk fotboll eller traditionell inkaindiansk fotboll där fotbollen var hövdingens huvud från föregående förlorande lag instoppat i en lädersäck. Dock är det väldigt lätt att hitta på nya taktiker eftersom allt är tillåtet.

Med för mycket spelregler blir det jobbigt att spela. Tänk om i vilket mönster en spelare fick röra sig under en match var reglerat. Möjligheten att anpassa sin taktik efter motståndarens spelstil blir väldigt svårt, speciellt om motståndarlaget spelar på ett sätt man inte är van vid. Än värre om varje lag måste planera hur det ska spela de kommande 5 matcherna och följa det trots att det efter 2 matcher inte var ett så bra spelsystem som man först trodde. Trots ett väldigt odynamiskt spel så är matchen rättvis och ingen skadas. Fy den som ens skjuter ett skott på någon. Utan ett anpassningsbart spelsystem är chansen att man förlorar dock väldigt stor. Med förluster kommer också publiken att svika och laget kommer gå i konkurs om det fortsätter så.

Någonstans där i mitten kommer dagens ishockey eller innebandy. Nya taktiker uppkommer hela tiden och spelarna får i princip röra sig fritt samtidigt som relger förekommer för att göra matchen etisk (tacklingar som innebär stor skaderisk belönas med utvisning) och rättvis (en målvakt får inte bära ett plank framför sig som täcker upp hela målet). Samtidigt förekommer ändå skador och ibland gör spelare saker som borde vara olagliga men som inte är det för ingen har tänkt på det innan. Läggmatcher finns också plus en och annan mutad domare.

Tycker det är intressant hur mänskligt beteende har så många likheter i samhället, oavsett om det gäller sport eller ekonomi. Samtidigt som vi är väldigt flexibla och anpassningsbara är vi också otroligt grymma när det handlar om överlevnad och personlig vinning.

/På återseende

Tänkvärt

“People can change anything they want to. And that means everything in the world. People are running about following their little tracks. I am one of them. But we’ll have to stop just following our own little mouse trail. People can do anything. This is something that I’m beginning to learn. People are out there doing bad things to each other. It’s because they have been dehumanised. It is time to take the humanity back to the center of the ring and follow that for a time. “Greed it ain’t going anywhere.” They should have that in a big billboard across Times Square. Without people you are nothing. That’s my spiel.” – Joe Strummer

/På återseende

Happy New 1984

Gott nytt år allesammans!

Hemkommen från stugan började jag kolla runt på nätet efter vad jag missat i världen och av någon konstig anledning så hamnade jag tillsist på The Pirate Bays hemsida där jag hittade följande bild:

(För någon slags årsammanfattning, så tar jag det senare. Vilket med den självinsikt jag har innebär att det inte kommer bli något av, tror jag. 2008 har sammanfattningsvis inneburit mycket gott men också en hel del tråkigheter. Dock överväger det goda mer än väl det negativa så här snabbtittat i backspegeln. Ser fram emot nästa år. Alter Schwede!)

/På återseende

Ahrensland – Från utopi till anarki

I det förut så lilla landet Ahrensland fortsätter livet som vanligt samtidigt som folk förbereder sig inför den stundande härliga julen. En anmärkningsvärd sak har dock skett på sistone. Landet har omklassificerats från “Civil Rights Lovefest” till “Anarchy”. Hur detta har kunnat ske är ytterst ett mysterium, men experter pekar på aspekter så som att de politiska och medborgerliga rättigheterna har gått bortom väldigt fria och att veckolånga debatter tar vid vid minsta lilla omröstning. Hur som helst så beskrivs landet som följer:

“The People’s Republic of Ahrensland is a colossal, socially progressive nation, remarkable for its complete absence of social welfare. Its compassionate, hard-working, intelligent population of 8.204 billion live in a state of perpetual fear, as a complete breakdown of social order has led to the rise of order through biker gangs.

The enormous, corrupt government juggles the competing demands of Education, Social Equality, and Healthcare. Citizens pay a flat income tax of 41%. A substantial private sector is dominated by the Book Publishing industry.

Anti-government web sites are springing up, the government regularly hires contractors to construct high rise apartments, Ahrensland is notorious for its citizens’ infidelity, and citizens are expected to be proficient in at least five languages. Crime is totally unknown. Ahrensland’s national animal is the wabbit, which is also the nation’s favorite main course, and its currency is the hardit.

Ahrensland is ranked 2nd in the region and 29,477th in the world for Largest Public Sector.”

Märkbart är att invånarna beskrivs som att de lever i ständig skräck för de många MC-gängen samtidigt som brottslighet är totalt okänt i landet. Vad är Ahrenslandensarna rädda för? Detta är osäkert, det går bara att spekulera. Kanske är det så att MC-gängen åker runt och spelar dansbandsmusik på högsta volym. Olagligt är det inte, men visst lider själen om något ännu mer för det…

ps. Glasvegas är grymt bra!

(Seriöst, att blogga är min enda källa till att använda alla gamla och härliga ord som stundande, etc. och skriva på sätt annat än det “naturliga” för mig.  LTH och naturvetenskap gör så här med människor, det är sorgligt. Har inte skrivit för skrivandets skull på hur länge som helst förutom bloggen. Ahrens känner saknad så här i lovtider.)

/På återseende

Morgonen då Skåne skakades

Året var 2008 och morgonen var tidig, rättare sagt någon gång mellan kl.6.20 – 6.22. Andreas Ahrens stod i badrummet i sin lilla lägenhet i Lund och hade precis borstat tänderna, på väg mot simhallen, när plötsligt marken började vibrera.
“Har ett hus i närheten kollapsat?” tänkte han.
Med raska men försiktiga steg gick ut i vardagsrummet för att titta ut. Vibrationerna fortsatte och om det skulle vara ett hus som rasat, behövde det vara ett riktigt högt hus, vilket inte fanns i närheten. Kort därefter inser han att hans vitrinskåp är lite väl ostadigt och tar tag i det för att stabilisera det. Det måste således vara ett jordskalv han upplever. Andreas erinrar sig då om att det snett genom Skåne går en gräns mellan två gamla kontinentalplattor och att det trots att de i princip sitter fast, kan uppstå spänningar mellan dem som sedan släpper och mynnar ut i ett skalv. Han känner sig lugnare och är inte längre rädd för att huset han bor i ska rämna. Vid det här laget har marken upphört att skaka men Andreas egen seismograf, vitrinskåpet, fortsätter att småvibrera vilket tyder på att skalvet inte är över. En stund senare har även det upphört och Andreas beger sig i väg för att simma, begeistrad över att ha varit med om ett skalv och tacksam att det inte var ett allvarligt skalv som människor på många andra håll i världen drabbas av.

/På återseende